Fint

Har haft en så himla fin helg!
Jag och min finafina Bea åkte lite spontant till Stockholm, tog in på hotell och gick på konsert. Förutom det så blev det shopping, god mat och dricka, en väldans massa skratt och promenad genom hela Stockholm.

Konserten va så sjukt bra. Det va invigningskalas av tele2arena, Robyn, winnerbäck och kent spelade.
Jag älskar både winnerbäck och kent så det va rena drömmen för mig. Det va så himla häftigt att få stå längst fram i publiken och dansa till männen i mitt liv! Hihu.
Så ah jag har haft det helt ok!

Kom nyss hem, har inte vart här hemma på en vecka. Jag har bott hos Bea eftersom jag inte har mått så bra så har jag inte velat vara själv. Nu däremot känner jag mig på topp! Jag är fylld med energi och känner mig nästan överdrivet glad.

Tänkte slänga med några bilder från helgen!

från hjärtat

Jag vill kunna säga att jag mår bra och är glad. Men det gör jag inte just nu. Jag går omkring med ständig ångest och sover bort mestadels av dagarna.
Jag har alltid haft svårt att erkänna att jag mår dåligt, särskillt för mig själv. Jag vill vara den där glada positiva tjejen jag brukar va. Men nu orkar jag inte längre, jag har tänkt aldeles för mycket på andra och för lite på mig själv, jag har gjort saker som jag vet kommer såra mig senare med tanken "jag lever i nuet och det gör mig lycklig nu".  Men när allt tar slut sen så står jag där trasig och ensam, för det gör det, tar slut alltså. Det gör allt någon gång, det är något jag lärt mig att leva med. Jag vet att man ska tänka, ångra aldrig något som en gång gjort dig lycklig osv. Och jag gör inte det heller, det enda jag ångrar är att jag litar fullständigt på människor och tror att alla är snälla, jag går in i säker med ett öppet hjärta och fastnar väldigt lätt. Jag ångrar alltså att jag är så godhjärtad som jag är.
Och nu har jag nått en punkt där jag känner att jag orkar inte ha massa folk runt omkring mig hela tiden jag orkar inte lyssna på hur dåligt andra mår och försöka trösta och hjälpa andra att plåstra ihop sina liv när jag egentligen måste försöka plåstra ihop mitt eget liv. Jag känner mig  jätte egoistisk när jag skriver det här, men för en gångs skull, för första gången i mitt liv ska jag vara riktigt egoistisk och bara fokusera på mig själv och på att få mitt liv att funka igen. Jag har världens bästa vänner och familj som ställer upp och hjälper mig otroligt mycket även om dom inte gör något särskilt. Jag vill börja träna ordentligt igen, känna mig nöjd över min kropp och mig själv, jag vill vara piggare på dagarna och orka göra saker istället för att bara ligga hemma med huvudvärk och ångest. Och det kommer jag kunna göra, för nu börjar jag med mitt nya liv, det livet där jag står i fokus och där huvudsaken är att jag mår bra och lever ett hälsosamt liv!

Aug. 17, 2013

Helt död. Sovit halva dagen när jag kom hem från jobbet imorse och nu sitter jag hos mamma och pappa och väntar på att maten ska bli klar. Sen åker jag till jobbet för en natt till..
Har sökt massor med lägenheter i Norge nu iallafall och är jätte taggad på att flytta! Inte alls länge kvar nu heller. Woop!

Annars då, nä inte så mycket annat som är värt att skriva. Jobbar helgen sen är jag långledig vilket kommer bli riktigt skönt! Funderar på att flytta till Oxelösund i en vecka. Bara ta det lugnt och göra sånt som jag blir glad av :)

Inatt finns ingen väg tillbaks

Förlåt för sämsta uppdateringen!
Har jobbat så mycket så jag har inte haft så mycket att skriva om. Inte så kul att läsa om jobb hela tiden, på tal om jobb så jobbar jag faktiskt nu också. Började jobba natt förra veckan och nu kör jag bara nätter.

Annars är livet rätt rörigt just nu. Jag ska förhoppningsvis flytta till Norge om två månader, med min bästaste Bea. Så det innebär ganska mycket planering. Söka lägenhet jobb osv.
Det ska bli skönt att komma bort från Nyköping och alla människor här. Det känns lite som att jag är med i någon serie ibland. Alla bråkar med alla, alkohol, droger, triangeldraman, självmordsförsök osv. Det är skönt att kunna säga att jag inte är en del av något av det där och att jag snart kommer kunna lämna allt sånt här.

Man undrar ju ibland vilka som verkligen är ens riktiga vänner. Känner mig så äckligt utnyttjad och ner trampad just nu. Folk vet att jag är snäll och vill hjälpa alla. Ibland tror jag att jag kan rädda hela världen, men det kan jag inte. Och jag måste lära mig att förstå det. Nu är det dags för mig att tänka lite mer på mig och lite mindre på de som bara utnyttjat min snällhet.
Låter fett emo nu, men så är inte läget. Jag är samtidigt väldigt tacksam och glad över alla äkta människor som finns i mitt liv. Det går inte att beskriva med ord hur mycket jag älskar er!

Nä nu kan jag inte sitta och skriva mer, dags att jobba, 5 timmar kvar innan jag får åka hem och sova..

Försent för kärlek ren som snö

Förvirrad är bara förnamnet.
Skönt att man jobbar så mycket så man inte hinner tänka på allt runt omkring.

RSS 2.0